1997 – lovord

Getaevenemang – en solskenshistoria

”Arrangörerna av Geta Visa och Poesi har lyckats komponera ett program som det är svårt finna några brister i.”

Niklas Lampi i tidningen Åland måndagen den 30 juni 1997

”Lysande Ålands-debut! Konserten blev en resa i kärlekens olika temperament, från Medelhavets översvallande känslomänniska till Östersjöns återhållne melankoliker”.

Om Dan Karlströms konsert i Geta kyrka Peter Lång i tidningen Åland måndag 30 juni 1997
Ett skumt sångspel på Gunnarsklint, där själva resan till spelplatsen är ett litet äventyr i sig. Man kör bortåt Träskholm, traskar genom skogen längs en åker – och framme vid Bolstaholms träsk ser man mystiska munkar (?) som ror publiken över vattnet. Sedan väntar en kort men tung klättring tills man står öga mot öga med ett mäktigt stenröse. Vi har nått Gunnarsklint.”

”Det här var en säregen blandning av buskis, skådespel och lokalrevy”
Suveränt!
Ӏr natureffekterna live eller bandade? Man undrar.
”Det var effektfullt med göken och hundarna”

Patrik Dahlblom i Nya Åland måndagen den 30 juni 1997

”Thorstein Bergman greppar gitarren och ler underfundigt. Hans röst är dov och klar, r:en rullar som franska under lönnkronorna i Bolstaholms herrgårdspark, där den månghövdade publiken just har bänkat sig…. Varje låt är ett eget paket känslor. Och Thorstein Bergmans ansiktsmuskulatur spänner och släpper, allt efter gitarrtonerna… Det hela är så känsloladdat. Han är verkligen ödmjuk med sin publik”

Niklas Lampi i tidningen Åland måndagen den 30 juni 1997

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *